En Möbelhandlares Testamente

IKEA för evigt.

Långt innan resten av världen började prata om företagskultur, skrev Ingvar Kamprad ner visionen och ideologin bakom IKEA i det han kallade En Möbelhandlares Testamente. Men hans text handlar inte speciellt mycket om döden, utan tvärtom, hur IKEA ska agera för att förbli ett framgångsrikt företag fullt av liv. Så vad handlar det om då?

1970-talet på IKEA karakteriserades av innovation och expansion. Varuhus öppnade i en rasande takt och en mängd numera ikoniska produkter skapades – som LACK, BILLY och IVAR. Nya material testades och IKEA intresserade sig mer och mer för familjens behov i hemmet. Det var också nu, under tidigt 1970-tal som företagsidéerna började ta en allt tydligare form. Det handlade om att skapa och erbjuda heminredningsartiklar till låga priser. Och mitt i detta expansiva decennium beslutade sig Ingvar Kamprad och hans familj för att flytta till Danmark. Det blev tydligt att svenska valutaregler och ett begränsande skattesystem skulle göra det svårt att expandera IKEA internationellt från Sverige. I fyra år bodde de i närheten av det nya koncernkontoret i Humlebæk, innan det var dags att flytta igen, denna gång till Schweiz. Men i och med flytten blev avståndet till Älmhult större. Hur skulle han kunna möta alla nya och gamla medarbetare nu? Möjligheten att småsnacka med medarbetarna skulle till stor del försvinna. Samtidigt var behovet att tala om kulturen och synen på arbetet större än någonsin i och med expansionen.

För att inte företagskulturen skulle gå förlorad bestämde sig Ingvar för att skriva ner idéerna bakom IKEA i nio teser. Genom att sammanfatta sina tankar om hur IKEA skulle fortsätta utvecklas, även efter han slutat vara verksam, kunde han nå alla som skulle vara med och forma framtidens IKEA.

En Möbelhandlares Testamente publicerades 1976. Dokumentet innehöll de allra viktigaste grunderna för verksamheten på IKEA. Ingvar beskrev den övergripande sociala ambitionen, visionen, som ”Att skapa en bättre vardag för de många människorna”. Denna vision skulle uppnås genom affärsidén som vill ”erbjuda ett brett sortiment form- och funktionsriktiga heminredningsartiklar till så låga priser att så många människor som möjligt får råd att köpa dem.”

Enkel röd- och vitrandig tresitssoffa KLIPPAN med rundade hörn.
Ingvar Kamprad som håller upp vit stol ÖGLAN, bredvid 2 vita pinnstolar och vit hurts.
I En Möbelhandlares Testamente fastslår Ingvar Kamprad att sortimentet är företagets identitet. Det ska spegla IKEA och vara enkelt och rättframt. Det ska kännas som typiskt IKEA i Skandinavien och typiskt svenskt i resten av världen. Till vänster: KLIPPAN soffa, EUR 89, 1980. Till höger: ÖGLA stol, EUR 3,50, 1963, TORE byrå, EUR 6,90, 1961, SAMPO stol, EUR 2,10, 1963 och IDUN stol, EUR 1,90, 1963.

Hur skulle då detta mål nås? Med hjälp av engagerade medarbetare på IKEA som delar värderingarna, hävdade Ingvar. Han förstod att en stark kultur inom företaget både skulle inspirera och utmana de anställda. Kulturen skulle ge arbetet en större mening än att bara vara en födkrok.

Den första tesen i En Möbelhandlares Testamente slog fast att sortimentet var företagets identitet. Alltså ska sortimentet spegla IKEA. Vara rättframt och enkelt, tåligt och lätt att umgås med. Allt från soffor till stekpannor skulle upplevas som ”typiskt IKEA” i Skandinavien, och ”typiskt svenskt” utanför Skandinavien. Funktion och kvalitet skulle vara god och anpassad till behov. Och priset skulle inte vara vilket lågpris som helst, det skulle vara ett lågpris med mening. IKEA skulle jobba stenhårt med konstruktion, design, distribution och material för att hålla kostnaderna så låga som möjligt, utan att det påverkade kvaliteten. Priset var centralt eftersom IKEA skulle vända sig till de många människorna, och i synnerhet till dem med lite tunnare plånbok.

Enkelhet och tillsammans är två ord som återkommer ofta inom kulturen på IKEA.

De följande åtta teserna tar upp ämnen som andan på IKEA. En särskild gemenskap som bygger på entusiasm, en vilja att ta ansvar och hjälpa till, på ödmjukhet och enkelhet. Ingvar talar om hur vinst ger resurser och hur det underbara problemet ska hanteras: ”Tar vi för mycket betalt håller vi inte den lägsta prisbilden, och tar vi för lite betalt får vi inga resurser.” Vi får lära oss att ”dyra lösningar på alla typer av problem är ofta signerade av medelmåttor”. På IKEA gäller det att nå goda resultat med små medel. En lösning kan inte respekteras om vi inte vet vad den kostar. Enkelheten hyllas och Ingvar Kamprad påminner om att överdriven planering är företagens vanligaste dödsorsak. Det var ganska kraftfulla formuleringar i texten, långt ifrån dagens polerade managementsfloskler. Både språk och innehåll gav en idé om att detta inte var vilket företag som helst. IKEA vågade vara annorlunda samtidigt som företaget tog ansvar. Och med obotlig optimism sågs framtiden som underbar. Förutom det visionära innehållet var texten alltså en ganska handfast vägledning i hur ett företag ska jobba. Enkelhet och tillsammans är två ord som återkommer ofta inom kulturen på IKEA.

Stor grupp leende människor står eller sitter på golvet på IKEA tag-själv-lager.
Närbild två personer bakifrån som håller händer, en i personalkläder med IKEA på bakfickan, en i khakibyxor, blå skjorta.
Företagskulturen har blivit en av de viktigaste tillgångarna inom IKEA. Ingvar Kamprad trodde starkt på vikten av en tydligt definierad företagskultur. Genom att själv vara enkel och rättfram inspirerade han ofta medarbetarna med sitt öppna sätt. Enligt de som kände honom älskade han att träffa människorna som arbetade i varuhusen och han brukade skämta med dem, ge dem en kram och tacka dem.

Vilka människor är det som klarar att uppnå alla dessa mål? Eftersom IKEA tittar mer på egenskaper än utbildning när de anställer letar de efter en skara ödmjuka, viljestarka entusiaster som värdesätter en enkel och positiv livsstil där människan och gemenskapen är centrala egenvärden. Många medarbetare vittnar om att det finns en speciell anda på IKEA.

Det som Ingvar Kamprad skrev ner 1976, i sitt ”testamente”, gäller i högsta grad fortfarande och skulle kunna ses som en sorts grundlag för IKEA. Senare har dokument lagts till och uppdaterats, som Lilla Ordboken 1996, där Ingvar definierade de termer som är viktiga delar av kulturen på IKEA.

Mycket förändras i världen och inom IKEA, men något man aldrig rubbar på är just det du kan läsa om i En Möbelhandlares Testamente – vilka IKEA är och hur man uppträder är evigt. Ingvar var övertygad om att en tydlig och stark kultur är den viktigaste faktorn för fortsatt framgång.

Nyfiken på Ingvar Kamprads En Möbelhandlares Testamente?

Relaterat

En Möbelhandlares Testamente
0:00 / 0:00