Ingvar i Milano

Var det någonstans man skulle åka för att se det nyaste så var det dit. Milano var då som nu en av världens ledande städer inom design, mode och trender. En stor kontrast till lilla Älmhult kunde man tro, men Ingvar trivdes och vad gällde IKEA sortimentet stod det sig bra i konkurrensen. Inte minst för att många av möblerna som visades på mässan var ”tydligt skandinavieninspirerade” i sin form, vilket Ingvar noterade i reserapporten han delade med kollegorna hemma i Älmhult.

Startskottet för visionen

Det här året hade mässan Hem och Skola som tema, och det var förstås Hem som intresserade Ingvar mest. I de enorma mässlokalerna fanns ett 30-tal hallar som visade allt från möbler till textil och hushållsartiklar. Ingvar konstaterade snart att de moderna möblerna dominerade utbudet men att de var väldigt dyra. Dessutom tyckte han att den svenska kvaliteten med råge var bättre än den utländska.

Stolar och kylskåp

Efter att Ingvar hade vandrat runt på mässan och pratat med en mängd olika företag köpte han 500–600 stolar av olika typer från firman Fratelli Montina. Dessa kunde, enligt Ingvars egna ord, fylla en hel järnvägsvagn. Han studerade även armaturer och keramik och konverserade så gott han kunde med leverantörerna, trots viss språkförbistring: ”Ingen av de många deltagarna kunde ett ljud utländska, men om teckenspråket gick in, kommer provkartor och offerter”, skrev han optimistiskt i sin reserapport. Först senare upptäckte Ingvar att han som mässbesökare från utlandet hade kunnat be om hjälp med både guidning och tolkar från mässan utan kostnad.

Allra mest imponerades Ingvar i hallen för hushållsartiklar. ”En fullkomligt fantastisk avdelning där gångarna bör kunna räknas i mil”, skrev han i reserapporten. Han uttryckte förvåning över att ”det finns så mycket köksmaskiner, mer eller mindre helautomatiska, av de mest skiftande slag.” Särskilt intresserad blev Ingvar av en ”synnerligen gedigen och trevlig grill, som tillverkades i Italien på fransk licens.” Hundratals utställare visade också kylskåp och tvättmaskiner som var ”påfallande vackert formgivna” enligt Ingvar. Flera leverantörer visade intresse för ett samarbete och lockade med prutmån och lägre priser än konkurrenterna.

Genomtrevligt möte

Besöket på mässan tog tre dagar. Resten av Italienresan tillbringade Ingvar med att besöka olika fabriker för möbler och textilier i Milanotrakten. Viktigast blev besöket hos mattfabrikanten Vittorio Vergani & Co. Här möttes Ingvar redan på flygplatsen av den ”genomtrevlige” Mr. Reslieri som tog med honom till fabriken. Ingvar var mycket imponerad, både av det stora råvarulagret och den rationella produktionen med ”ultramodernt färgeri och spinneri”. Han var också positivt överraskad av mottagandet, inte minst av att alla de tre representanterna pratade engelska, och en av dem till och med tyska! ”Deras sätt att representera var minst sagt flott”, noterade Ingvar i reserapporten.

Uppvaknande

I Bertil Torekulls bok Historien om IKEA berättar Ingvar Kamprad om hur besöket på Milanomässan och hos en mattfabrikant blev ett uppvaknande för honom ”på idéplanet”. Mr. Reslieri tog med honom hem till ”vanliga italienska bostäder”. Ingvar förvånades över skillnaden mellan den moderna design han hade sett på mässan jämfört med de mer traditionella möblemangen i de italienska arbetarhemmen. Han beskrev det som: ”Mörka, tunga möbler, en ensam liten glödlampa över ett tungt matsalsbord, det gick en avgrund mellan all elegansen på mässan och vad som mötte mig i de många människornas hem.”

Ingvar berättade för Bertil Torekull att han inte ville överdriva sin framsynthet, men att han trodde att Milanobesöket gav en knuff i riktning mot det som kom att kallas ”Demokratisk Design”. Även Mats Agmén, långvarig medarbetare på IKEA, menar att Italienresan fick stor betydelse. ”Det var då det gick upp för honom. Varför ska fina möbler i bra kvalitet bara vara till för de rika? Är det verkligen så det ska vara? Ingvar Kamprad såg självklart detta som en stor möjlighet”, säger Mats.

Efter besöket på mattfabriken föreslog Ingvar att Vittorio Vergani & Co på prov skulle ta över tillverkningen av mattan SKOGSBRYNET, formgiven av Kerstin Svensson. Mattan, som enligt Ingvar hade sålt hyfsat, hade tidigare tillverkats av Salanders i Lund, som han ansåg levererade lite för långsamt.

Tät brevväxling

Nu inleddes en tät brevväxling där Ingvar och fabrikören diskuterade allt från priset till prover och om glansiga eller matta garner skulle användas. Breven från Italien var omsorgsfullt formulerade med många artighetsfraser medan Ingvar var lite mer korthuggen och rakt på sak. Klart är att de kom bra överens och IKEA kunde lägga första ordern på 500 mattor till ett pris av 39 kronor per kvadratmeter.

Provtillverkningen blev permanent och inledningen till ett långt samarbete. Det tros vara första gången Ingvar och IKEA flyttade tillverkningen av ett eget mönster till en utländsk leverantör. Ännu ett viktigt steg i utvecklingen av affärsidén för IKEA. Att hitta så många sätt som möjligt för att skapa en bättre vardag för de många människorna.

Goda reseråd

I sin reserapport skrev Ingvar också ner några allmänna reflektioner och goda råd inför framtida Milanobesök. Som exempelvis att utländska besökare ägnades ”stort intresse” på mässan, men man skulle se till att boka hotellrum i god tid för att inte hamna för långt utanför stadskärnan. Hotell och mat var dyrt, noterade den ständigt prismedvetne Ingvar. Han åt flera goda middagar, bland annat en med ”fantastiska specialiteter” på restaurangen Le Quattro Stagioni i utkanten av Milano. Det blev också ett och annat nattklubbsbesök och Ingvar delade med sig av följande lärdom: ”Campari Bitter är synnerligen välsmakande, men börja inte för tidigt på morgonen.”

Italien kom att bli ett viktigt land för Ingvar, inte bara för inköp och tillverkning. I ett brev skriver han om att vilja ”ligga i Medelhavssaltvatten några veckor för att om möjligt konservera mig för nästa vinterförvaring”, med hänvisning till det bistra svenska klimatet. Dessutom var det i Italien, under ett besök på Capri, som han träffade sin fru Margaretha. Men det är en annan historia.