Matsalsstolen HALLUNDA var en del av den omtalade 1700-talskollektion som IKEA lanserade 1993. Inspirationen hämtades från en samling gustavianska stolar på Gripsholms slott, som i sin tur var inspirerade av en stol som Gustav III sett i den franske kungens matsal på slottet Versailles.
Slott, kungar och gustavianska stolar var kanske inte vad som dittills hade förknippats med IKEA. Men den gustavianska kollektionen har en speciell historia, som började med kulturminnet Medevi brunn utanför Motala, där en samling unika 1700-talsmöbler hotades av försäljning. Den dåvarande riksantikvarien Margareta Biörnstad vände sig till IKEA för att söka ekonomiskt stöd för att bevara möblerna. Efter en tids sökande fick hon till sist kontakt med Ingvar Kamprad. De tog en lunch som ledde till ett affärsavtal mellan IKEA och Riksantikvarieämbetet.
Sin vana trogen gjorde aldrig Ingvar något som inte lönade sig. Tillsammans med designchefen Lennart Ekmark kom han fram till att en 1700-talsinspirerad kollektion skulle passa bra till det då kommande 50-årsjubileet för IKEA. Riksantikvarieämbetet utsåg Lars Sjöberg, intendent vid Nationalmuseum i Stockholm, som samarbetspartner. Han skulle hitta de rätta förlagorna för kollektionen. Medevi Brunn skulle få 85.000 kronor för varje svensk 1700-talsmodell som togs upp i sortimentet.
En rad noggrant utförda kopior av svenska 1700-talsmöbler togs fram. Riksantikvarieämbetet ställde höga krav på kvalitet och trohet mot den svenska hantverkstraditionen. Men IKEA frångick inte heller sina principer med låga priser och viss anpassning till industriproduktion. Kopiorna kontrollerades noga av den omutlige intendenten Sjöberg innan de stämplades med Riksantikvarieämbetets sigill.
I juni 1993 presenterades kollektionen på den kända botanisten Carl von Linnés födelseplats Råshult utanför Älmhult. En speciell broschyr togs fram, ”Svenskt 1700-tal på IKEA” och där ingick stolen HALLUNDA. Namnet fick den från Hallunda herrgård i Botkyrka socken, där stolar av den här typen funnits i huvudbyggnadens matsal i slutet av 1700-talet.
